Jag tänker på
Undars dotter
Strax östan om Dimmans skog
Där mossan vid mossen doftade nära
En liten som fjärran drog
En pojke som sprang för å hinna
Bortom lysnans mysterium
Ty må vi nog endnu besinna
Dess oendliga rum
Å dottern av undar
sitter vid foden av undrans träd
I fernornas vedna har hon en tråd
som hon sitter og sömmer med
ur undars mosse går dimman,
som det drömmar vår undran oss gav.
Ty, må vi nå ennu dess inna,
dess endløsa hav.
Vem är du då, undarsdåter,
allt under det undramstred?
Du äger en enda svinnande tråd,
som du sömnar din sanning med.
Du är skynd av all verklighets vil la
Men du finner din tråd genom skyn
Tymodig betänkaret stilla
Vår bräckliga syn
Jag drömde om undars dåter,
som sömnar med sanningstror. Men
sanningen visste hon inget om,
og hon visste sig ingen ro.
Hon sömnar det bara så sakta,
sin verklighets hemlighet.
Ty må vi nog ännu beakta det som vi
ej vet.
Thank you for watching.